Annika skrev en kommentar till mig igår "Jag kommer sakna dig. Nu finns du hos ingen".
   Tankarna började genast att snurra som ett änglaspel och jag vill omformulera hennes kommentar. Det gör ont i hjärtat när sådana tankar tänks. Jo visst kommer jag vara en bit ifrån alla, men de som står mig allra närmast bor under samma tak som mig ändå. Och nu menar jag inte bara Chabo och Pontus. Alla ni andra har också flyttat in i den nya lägenheten, när jag flyttar in helt så gör ni också det. Ni är välkomna när ni vill och ni finns alltid runt min hjärtetrakt och traskar runt.

Jag och Pontus var i lägenheten i går. Kartong efter kartong gapade tom och skåp mättades. Nu finns inte en endaste en kartong kvar som behövs att packas upp. Skönt, ja. Så straxt efter tolv i natt brummande vi till västevik igen och nu är det hög tid att trippa bort till jobbet.

Ha en mysig dag i regnets tecken och se på en film och tänd alla sterarinljus ni har.