Du sitter där hemma och undrar varför jag aldrig skriver på min blogg. Du undrar om det hänt något. Du kanske rent av undrar om jag lagt ner bloggen. Så är inte fallet. Internet finns ännu inte tillgängligt i lägenheten. Så jag får hålla till godo med mobilen. Som nu. Hur som, dagarna flyter på, men inte ihop som tur är. I bland förundras jag över hur olik en dag kan vara en annan. En dag är jag och Pontus på konsert, inte vilken som tur helst... Millencolin! Nästa dag sitter jag på ett vackert fik i norrköping med Thea och utbyter diverse tankar. Och nästa sitter jag hemma i köket och dricker te och äter rostade mackor. Livet är trots allt till för att levas. Därför bär det av till Paris på torsdag morgon. Så hörs vi inte innan dess så vet ni - jag finns, jag lever och jag mår bra. / Sophie