Ojsan

När man tror att allting ordnat sig så faller det isär igen. Men det är väl bara till att klättra upp för stegen igen och hoppas på att man når toppen och att man lyckas klamra sig fast vid det högsta trappsteget.
   Om jag är deppig?
   Ne, bara sur på männsikan som norpade åt sig lägenheten för oss. Och vi som hade bestämt oss att vi skulle ha den, Uteplats, balkong, kök, vardagsrum, sovrum, badkar, högt till tak. Behöver jag säga mer?
   Men det är bara att klappa sig själv på axeln och trampa vidare. Dessutom så vägrar jag säga att trippen till linköping igår kväll gjordes i onödan. För det gjorde den inte. Vi fick en känsla för staden, eller jag fick en känsla. Som talade om för mig att jag var välkommen. En härlig atmosfär helt enkelt. Och resan i sig kan jag inte annat än att tacka för. Pontus och jag kidnappade med oss Sandra och Tobbe. Som alltid när vi umgås så ställer man sig frågan: Varför ses vi inte oftare?
   Snart väntar mer intensivt sällkapande med dessa varelse och med andra som vill pallra sig upp till oss. Till er som vill sova på soffan, äta frukost på vår altan och sjunga med i vår refräg är hjärtligt välkomna när hösten kryper intill. För jodå, en lägenhet är på ingång, jag känner det i lilltån.
/Sophie

Kommentarer
Postat av: Molly

Du är utmanad!



http://molkan.wordpress.com/2008/07/27/sommarutmaning/

2008-07-27 @ 22:14:03
URL: http://www.molkan.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback