Min dag har frugit förbi och nya kunskaper har eltat sig in i min hjärna. Nu är jag en aningens trött och längtar tills tvättmaskinerna slutat snurra. 
   Jag trodde inte jag skulle klara av att äta middag idag, med tanke på min skeva mage som vägrar ge med sig. Men Annika var en gyllene ost och satte på spisen och det lagades pasta med broccolisås. Det var så gott och jag var glad över att kunna få ner något överhuvudtaget. Kära magen är kanske inte överlyckig för tillfället, men inte underlyckig heller för den delen. Så jag ska inte behöva gråta på någons axel.
Har man världens bästa Annika vid sin sida som man får promenera med i kvällens sken, så har man väldigt mycket. Det vet jag. Även när jag har solen i ögonen. Beskåda själv.

   Jag har kommit underfull med att jag inte har något "hem", jag har bara en drös med adresser där jag råkar befinna mig på titt som tätt.  Adress a la Tyresö stannar med mig en natt till visade det sig, trevligt trevligt :)
   Imorgon är det Hägersten som väntar och som ligger för mina fötter några dagar framöver. Förutom den lilla avstickaren till läkaren på onsdag då. Då vankas svar från fem fyllda rör med blod och en kopp a la urin. Annars blir det som sagt Hägersten och min kära bäddsoffa som får stå ut med mig ett tag, sisodär 9 dagar. Sen bär skeppet vidare mot Västervik, med slutdestination Pontus. Jag ser fram emot 10 mysiga dagar att hålla handen. Det ni, det kallar jag lyx!
   Dessutom är även min pingla Alex på besök under påsk! Är det någon som vågar gissa på hur mycket kaffe som kommer blandas med choklad tillsammans med denna fröken under mitt lov?

---

Annikas utrop om att denna bild "är så fin" får mig att vilja dela med mig lite till er. Ibland är jag förjävla generös, eller hur?