Du har lyckats bli den mest betydelselösa varelse jag någonsin mött. Du är en myra i en myrstack. Jag träffade dig en gång, men jag är ledsen, jag minns inte ditt namn. Eller fel av mig: jag är glad att jag inte känner dig. Jag vill inte ha ditt dregel i nacken, dina knotiga fingrar mot min rygg eller din tomma blick i min. Jag vill bara att du lämnar mig ifred, ska det vara så svårt?