Solen tittade visst fram igen och har lyst ett bra tag här utanför fönstret. Jag har inte känt på luften någonting idag, inte ens stuckit ut nästippen. Jag måste hindra mig själv från att vandra ut i detta vackra väder - måste ju skriva. Hatar när jag använder mig att måste, man ska inte göra det...men just nu känns det så.
Jag vill bara ut och gå och låtsas som att promenaden är det viktigaste i hela världen. Dessvärre har jag inte tid med det, utan får nöja mig med att titta ut mellan gliporna vid persiennerna. Ja, för dom är för...för att skydda mig från att se solen. Ska försöka lura mig själv med att det är snöstorm ute och greppa papper och penna. Kanske till och med ska hämta en kopp té för att få till den rätta stämningen?