Stämning utan snö


Vilket tråkigt inlägg det blev, men jag har liksom ingen fantasi. Förlåt mig.

image89


Idag var det självklart ingen snö ute. Men samma mysiga känsla infann sig ändå.
   Jag vaknade vid klockan tolv, som vanligt. Det ovanliga var att Pontus var hemma, eftersom han är ledig idag. God frukost åts och vi gjorde oss i ordning i lugn och ro.
   Så vi trippade till Lindex. Jag fick expert hjälp av expiditen som hjälpte mig att bekräfta att storleken som jag trodde var min rätta var min rätta. Hon hämtade bh efter bh, men den som utvaldes blev ändå den som jag provade från första början. Jag blev lycklig och mina tuttar jublar över att sitta på plats. 
   När klockan var fem i tre var vi klara och redo för att äta lunch på det relativt nya stället "Thai Hoa". Och jag kan meddela att maten smakade gudomligt gott och våra magar blev snäppet lyckligare än mina tuttar, det ni ;)
   Idag kom Hampus hem, så vi passade på att åka till Nina för att se både henne, Hampus och hennes nya lägenhet. Det kommer bli så jädrans fint när allt är på plats. Jag blev inte mindre sugen på en egen lägenhet kan jag påpeka. Stora ljusa rum - Ge mig, tack.
  
Baj baj från maj.


När sommaren tog över

image85

Chabo och jag tog oss en sväng i mörkret förut. Stjärnorna ville bli tittade på och pinnar skulle bli kastade för att fångas. Vi sprang runt, lekte. Vi var som två vilsna barn i jakt på något nytt. Vi hade inte bara en jakt, vi upplevde något också.
   Sommarlukten kom till min näsa. Det var lättare att andas. Ingen torr och obehaglig luft. Den var ren, fri från avgaser. Den enda tillsatta ingredienden var havslukt.
   Jag njuter till fullo av naturens mirakel och klappar Chabo på huvudet och kastar en ny pinne. Och allt medan Lars Winnerbäck sjunger att han vill äta frukost på sin balkong.
   Jag kan bara meddela att det vill jag också. Jag vill sitta här utanför varja morgon och dricka mitt kaffe med dig.
   "Mina cornflakes är så torra utan dig, min vän"
  
Jag vill sitta i timmar och prata om oviktigheter och livets alla val. Jag vill fundera ut sanningar och lösa hemligheterns skatt. Jag vill vara i din lägenhet, på din uteplats, i ditt liv.
   Hela sommaren och hela mitt liv.

image88


God natt dreamers.
/Sophie

Jag gjorde´t!

Hej igen kära vänner.
Jag har lyckats skriva mååånga sidor nu och gissa vad? - Jag är stolt över mig själv.
   Jag bestämde mig för att det fick vara hur tråkigt som helst att skriva den där jobbiga vardagsscenen, men faktum är att den blev inte tråkig. Jag gillar den. Mycket :)

Nu ska jag belöna mig själv med att titta på "Du är vad du äter" som förmodligen kommer väcka en hel del tankar som vanligt och sedan ta en promenad under den stjärnklara himlen med bubben.

image84

I kylen finns det cola och i frysen glass. Men jag struntar i det, för jag vet att Anna Skipper kommer ge mig dåligt samvete. Så det får bli vatten, vatten, bara vanligt vatten! Men tror också att det kan vara bra för mig att just bara dricka det. Kanske är vätskebrist lilla fröken Sophie lider av?

Baj.

397

image82

Det var så mycket som skulle bli gjort idag, jag vet. Men det kom liksom annat i vägen.
   Som vanligt ville min kropp sova till tolv, vilket innebar en snabb gör-sig-i-ordning för att sedan få skjuts av Pontus hem till Elin. Han fortsatte sin färd mot jobbet och jag fördrev sisodär 3 timmar med Elin. Det blev fika, prat och dator. Jag la in 397 bilder på hennes dator, eftersom jag ville få tillgång till några av bilderna på mitt minneskort.
   Bilden här ovan är från den andra delen av sverige och den andra delen av mig.
   Jag saknar snön, brädan och gemenskapen som infinner sig där uppe. Jag vill tillbaka. Eller fel av mig, jag vill dit igen.
   Jag vill resa överhuvudtaget. Därför får det bli lite jobb i sommar, så i morgon är det dags att meddela mina gamla chefer om att jag vill ha tillbaka jobbet i maj. Och vet ni vad? Jag längtar efter att få slita lite, tjäna kosing och vara en sån där vanlig knegare.
   Jag skulle skrivit idag. Och jag måste fortfarande skriva. men varför ska det vara så tråkigt att skriva ett sådant händelsefritt kapitel? Jag orkar inte. Jag säger som Annika:
   "Det är som att måla skog med många träd, hur trist som helst att göra. Men när hela målningen är klar så blev det riktigt bra"
   Kommer jag också känna så, mån tro?
   Antar att det är värt ett försök i alla fall. Så det är väl bara till att sätta igång. Kommer med uppdatering senare.
Ciao!


image81

Lyckorus av snö.

image80

image83
Här är vår alldeles egna ekorre, även kallad Grill-Johan. Han fick jordnötter, sen försvann han.

image79
Harmoni i själen. Ge mig igen, tack.

Ge mig en bh att må bra i, tack!


Jag vet inte vad det är. Men jag är oinspirerad till mitt skrivande just nu. Jag mår mest illa och vet inte vart jag ska ta vägen.

   I morgon ska ett par svarta strumpbyxor och en bh inhandlas.
   Det svåra är bara det där med bh storlek. Alltid samma problem, men idag så tror jag minsann att jag fann den rätta. Är inte 100 % säker, så det blir till att stå i provrum lite till.
   Jag blir lite ledsen i ögat, eftersom jag som vanligt har en asjobbig storlek som inte går att hitta. På lindex fanns dock en modell med den storleken och den var faktiskt fin. Och skön.
   Varför verkar det som att jag är den enda som har dessa problem med att hitta en lagom bh att trivas i?
   Det kan omöjligt bara vara jag som har svårt för detta med alla dessa storlekar och guider hit och dit. Vad gör ni alla tjejer? Går ni bara omkring och finner er i situationen att det skaver eller glider mot huden?
   Ge mig tips, innan jag nöts sönder!

/Sophie

   
   

Många männsikor

Idag har jag trotsat hälsan riktigt rejält. Elin och jag vandrade på stan och jag fyndade ett och annat. Fast vi började med att dricka kaffe på Morella, myspys.
   När Elin skulle bege sig hemåt så var jag fräck och ringde till Julia och bjöd in mig själv på middag :) Det var en trevlig vistelse med mycket prat och en servande David som både lagade maten, la Anna och bjöd på kaffe. Där har ni en riktig karl, en man som tar sitt föräldraskap på allvar! Jag blir alltid lika glad att se att det fortfarande finns unga männsikor som kan ta hand om sitt liv och andras med för den delen.
   Julia och jag avslutade med att handla lite på Willys och sen skjutsade hon hem mig. Det var så skönt att åka bil, för det här vädret kan gå och dränka sig innan det dränker hela stan.
   Chabo är en mycket nöjd hund denna vecka. I går vad jag hemma nästan hela dagen med han, i förrgår var han med mig hela dagen både ute, hemma hos Malin och senare hemma hos Therese. Idag hade han äran att få följa med till Julia och David.
   Nyss har han ätit ost-kanter som jag skar bort och straxt ska vi ta oss en promenad ut i det äckliga vädret. Fast Chabo tycker förståss inte att det är lika hemskt med regn som jag tycker, han är glad i vilket fall. Bara han får springa lite lös och lukta efter löptikar så är han nöjd. 
   Tänk om man själv kunde vara lika lättroad...
   /Sophie


Öga, öra, hals

Ja, kanske borde jag göra som Annika skrev eller som Elin sa : Prata med en läkare om mina svimnings-historier. För nu är jag trött på dem, det måste jag ersänna.
   Jag tog mig ialla fall till affären, tack vare Elin och hennes bil. Köpte lite nödvändigheter och mindre nödvändiga ting. Väl hemma blev det en panpizza i magen, eftersom jag glömt bort allt vad mat heter under hela dagen. Blev dock bjuden på lunch idag av mina kära föräldrar. Vi åt på Gusto, eller vad det heter. Maten var helt okej, men sällskapet var bäst :)
  
Idag kom jag på att jag saknar Alex. Och det är inte lite heller. Jag hoppas att hon har det bra och att vi kommer ses i påsk. Wah, skulle ge vad som helst för att träffas nu. Vill prata, dricka kaffe och äta choklad. Helst i hennes gamla kök också, men det är någon annan lycklig rackare som fått ta över den lägenheten nu. 

Två avsnitt av "Sex and the City" har avnjutits tillsammans med några glas cola och choklad. Jag inbillade mig själv att jag skulle må bättre, men mitt öra spränger fortfarande. Ögonen har dock vaknat lite mer och verkar planera åtmistone några timmars vakenhet.

I morgon ska jag träffa Elin! :D Vi ska promenera, fika och ha det så där bra som bara hon och jag kan ha!

Gonatt mina vänner.
/Sophie


Vad nu då?

Idag hände det igen. Jag är nog inte helt kry, trots allt.
   Började med tröttheten, den där trötta och konstiga förlamningskänslan.
   Och innan jag visste ordet av så stod jag i duschen och det varmaste vattnet rann över min huttrande kropp. Jag gjorde försök till att värma mina skakande ben.
   Klädde mig med Pontus blåa morgonrock och drog det tjockaste täcket omkring mig. Sen låg jag där. Sov.  I över tre timmar. Och svimningskänslan kom till mig, jag vaknade, höll på att svimma liggandes och somnade igen. Jag vet inte hur många gånger det inträffade, men det hände så nu sitter jag här svidande ögon och magont utan att ha gått och handlat en endaste mjölk.
   Kylen ekar och både Pontus, jag och Chabo behöver mat. Pontus jobbar sent så han hinner inte med att handla och Chabo tycker det känns pinsamt att behöva förklara för kassörskan att hundar också kan handla.
   Så det hela ligger hos mig.
   Som tur är finns Elin. Hon ska plocka upp mig snart, vilken ängel. Jag trodde aldrig att det skulle kännas som tre mil till Hemköp, det tar max 7 minuter att gå. Därför latar vi oss och åker räser-ford till Kavntum som dessutom är så mycket roligare och billigare att handla på!
   Aj mitt öra.
/Sophie

Förbannade regn

Jag hade bestämt mig för att skriva idag, att verkligen göra nytta. En dator framför mig och vips var planerna som bortblåsta. Jag är trött och vill bara fika, mysa och sova. Jag vill inte göra någonting idag, jag som ville så mycket igår. Jaja, man behöver faktiskt ta det lugnt ibland och bara drömma lite.
Jag vill vara ensam i en vrå, men jag vill se männsikor. Jag vill träffa Elin och prata och skratta. Jag är Elin-nödig, men hon svarar inte i telefonen. Så det blir väl en fika med sig själv och "Sex and the city" som tröstpris.
   Jag är hemma hos Pepzi, vi gick promenad tillsammans förut. Det regnade och det var då jag tappade skrivlusten. Jag har ingen som helst fantasi idag.
   Nu sover hon, på övervåningen dessutom. Kanske åkte hennes socialitet ner i en brunn förut? För jag vet att hon blev glad när hon fick syn på mig. Hon hade saknat mig, hon sa det med sitt ylande och viftande svans.
   Regnet förstör vår dag. Vi skulle promenera på Gränsö i flera timmar och jag skulle ha tid att fundera över kommande kapitel i boken. Istället är vi inomhus och jämrar oss över att Gud inte vill att vi ska umgås den här tisdagen i februari.
Tack så jävla mycket. Snällt Gud, verkligen.
/Sophie

Du betyder för mycket för att jag ska hålla tyst

Du betyder för mycket för att jag ska hålla tyst.
   Jag undar om det är vad jag tror att det är och jag undrar om jag ska fråga, om jag ska hjälpa om jag överhuvudtaget kan stötta dig? För jag vill, så gärna, så gärna. Men sittsen jag sitter i är inte lätt och din position är snäppet värre. För det är du som sitter fast, inte jag. Jag är utanför, men ändå innanför. Jag är delaktig, men det är inte min rätt att lägga mig i. Men jag vet att jag måste. Precis som så många gånger förr. Aldrig till dig, men nu måste jag göra något. Jag känner det. Det är därför det sticker i magen och susar i öronen ibland. Det kanske är du, din själ som kommer till mig ibland och gör så att jag håller på att svimma 5 gånger på en minut? Det kanske är din själ som vill ha uppmärksamhet, hjälp och förståelse? Har du tänkt på det? Har du överhuvudtaget tänkt på att jag kan hjälpa dig? Jag kan, men inte helt. Du behöver hjälp och inte bara från mitt håll. Jag är en för liten figur, en obetydlig art. Jag kanske inte kan hjälpa, men jag kan stötta och göra mitt bästa. Det lovar jag att jag ska. Jag ska stå vid din sida och jag ska hålla dig i handen när vi går förbi farliga åar och snåriga skogar.
   Kanske kommer du hata mig för orden jag kommer säga dig? Men kanske kommer du älska mig, när du mår bra igen och kan se livet med friska ögon?
   Du betyder för mycket för mig för att jag ska hålla tyst.  Är det därför du berättar för mig och antyder dessa små ting, för att du vet att jag ser saker och vill finnas för dig min älskade vän? 
   Tystanden har nu lossnat. Den föll av motorbåten. Nu sätts segel upp för att styra båten till hamn igen. Vi ses snart min vän. Då ska vi segla båten tillsammans, jag lovar.
/Din trogna vän, Sophie

Irritation blir inspiration


Många saker inspirerar mig, samtidigt som det irriterar mig. Kanske är det så att när något ligger och irriterar även når en insiprations-nivå?
   Tänk dig själv att du ser en smal, trimmad kropp och drömmer om att åtminstone få komma i närheten av den...men vet att du aldrig kommer ha den där perfekta midjan eller att du av något mystiskt själ skulle växa 5 centimeter. Men trots irritationen så inspirerar den. Man vill åtminstone försöka och det är värt en guldstjärna bara det. Visst håller du med, även om det sitter långt inne?
   Liksaså reklambladen irriterar mig. Det ända jag ser är heminredning. Och det ända jag inte för tillfället har något nytta av är just det. Bor man inneboende så gör man. Men det är just det som gör mig ännu mer peppad till att hitta ett eget krypin. Det sätter igång tankarna i skallen och drömmen om att bo ihop med Pontus väcks igen.
   Männsikor i min omgivning inspirerar mig. De irriterar mig med att åka till Thailand titt som tätt och se alla världens hörn. De blir en hjälpande hand. De får mig att inse att man inte måste vara stenrik för att ta sig till ett annat land. De får mig att förstå att även jag, en fattig student, kan njuta av livet. Även om Thailand får vänta lite och ge plats för Frankrike sålänge.

/Sophie

Växande växling

Det är när man umgås med människor som man inte träffat på länge som man förstår.
Man förstår att nära vänner är alltid nära vänner. Det spelar aldrig någon roll om man varit ifrån varandra flera år, man vet ändå alltid vart man har dem. Man vet alltid att man kan säga precis vad man tycker till en nära vän. Inte sant?
   Man ska kunna vara ärlig och säga vad man tycker är fel, om något är fel. Och det är vid sånna tillfällen man känner att man har många nära, fina vänner.
Ibland känner man inom sig den där krypande, jobbiga känslan. Något som inte går att sätta fingret på eller något som helt enkelt är svart-på-vitt. När man kan prata, diskutera och komma fram till lösningar, det är då man har en vän eller flera. Det är då man vet att man är lyckligt lottad.



Frida var klockren i melodifestivalen i går förresten. Skönt med en låt som sticker ut, någon som inte bara har schlager i sig. För faktiskt så heter det ju just melodi och inte schlager nuför tiden. Tider förändras och liksaså männsikor. Stort plus för ett växande och mer positivt Sverige!

Gonatt, nu blir det filmtittande med älsklingen.
Puss!

JA

Ja, håret är färgat.
Ja, det blev snyggt.
Ja, håret är klippt också.
Är du lika snygg som mig?
;)

En omsomning vid nio gjorde sig gott på humöret. Vaknade igen straxt innan elva då dörrklockan ringde. Käre Elin tittade in genom dörröppningen och jag var mest trött och yrvaken.
Jag åt lite, eftersom min mage skrek efter maaat.
Sen sattes det igång med färgning. Elin var så nervös över sin första gång att jag blev tok-nervig. Men oj, vad nöjd jag är med resultatet. Eftersom jag inte har någon sladd till min kamera finns ännu inga bilder att skåda. Men det kommer, jag lovar.
   Sen åkte vi hem till Sandra som fick sätta saxen i mitt hårsvall. Så rent och lent hår, det är vad jag har på min skalle nu. Känns skönt att slippa en dyr frisörkostnad för att bli lite fin och fräsch nu när ekonomin krisar.
   Tack Elin och Sandra för att ni är sånna duktiga pumor!

Nu regnar det i Västervik och jag vill bara gömma mig under täcket tills solen tittar fram igen. Det är inte mycket som jag verkligen hatar, men regn är bara för äckligt. Blåst kan ta regn i handen och trippa i väg till ett annat universum tycker jag. Vad tycker du?

Snart är det dags för ett besök hos käraste syster tillsammas med Pontus. Mys med bebben Max och kanske spela lite tvspelus. Bara framtiden har svar :)

Ta vara på varandra. Såra ingen i onödan med lögner och svek.  
Ropa inte hej förrän du kommit över ån.
Glöm aldrig det.
/Sophie.

04:10 öppnades ögonen

God morgon mina underbaringar.
Idag är det jag som är uppe med tuppen, utan flit. Det bara blev så, vaknade av Pontus 100 olika klockor och sen var det kört. Så nu sitter man här, en och en halv timme senare och funderar hur man ska bygga upp sin kommande dag som sakta stiger upp.
   En mugg med varm oboy vilar framför mig och väntar på att bli uppdrucken, Chabo tittar trött på mig och jag tänker "kanske borde jag skaffa mig ett jobb i sommar, trots allt?"
   Mja, får la se hur det blir, ska nog ringa runt lite och kolla läget idag. Se vad som erbjuds till fröken. Har liksom funderat, ett jobb är alltid ett jobb. Ett jobb ger pengar och jag är en ganska krävande art, så kanske är det ett måste över sommaren. Under iallafall två månader?

Igår kom det ett sms från Annika. Hon vill ha tillbaka sin Ipod som jag lånat. Bajs på det. Har ju fäst mig vid den lilla vita krabaten. Vi är nära vänner nu. Eller jag är en nära vän till den ialla fall. Kanske tycker Ipoden det ska bli skönt att komma bort från mig? Att slippa all Sister Hazel, Winnerbäck, NIkola Sarcevic, The Donnas och Avril som nöts fram och tillbaka, ut och in genom sladdarna?
   Mö, livet går vidare. Nu har man ytterligare en bra anledning till att införskaffa sig en ny mobil. Min älskade rosa börjar ge vika. Ljudet är ett skramlande läte och skalet är skadat av för många platta fall mot både kall och varm asfallt.
   Så nu är det spaning efter en funktionerande mobil som även ska få agera min livsglädje från musik  via hörlurar.

Elin och jag träffades i går på stan, käkade frukost på Tant Grön och pratade i ett evighetsblomster. Hon visade fina bilder som tagits den sista tiden och uppdaterade mig om läget i den lilla sjöstaden.
   Jag fick även en gåva. En fin, svart väska som jag förälskade mig i. Den hade gett upp hoppet och såg inget ljus där inne i garderoben. Men nu kan den andas igen och jag med, äntligen har jag en svart väska. Som jag har letat. Dumt att göra det egentligen. Allt som man önskar sig finns alltid i närheten ändå, har du tänkt på det?

Ett besök hos mamma och pappa blev det också igår minsann. Pepzi var hemma och låg och mös i sin fina säng. Hon var i chock när jag steg in genom dörren, sa inte ett ljud, ville bara bli klappad och ge mig en och annan puss. Det är tur att jag vet att hon har det bra där hemma. Annars skulle jag vara orolig för henne, att det skulle gå som för hunden i "Sweet home Alabama". I mitt fall borde man mer oroas för mig tror jag. Det gör alldeles för ont inom mig när jag skymtar en hund. Hon är min lilla bebis. Tänk dig själv, en mamma som måste lämna bort sitt barn.

Fortfarande härskar mörkret utanför alla gardiner, persienner och fönsterglas. Så jag gömmer mig här inne en stund till, glädjs över att ha Chabo i min närheten och brygger mig lite kaffe.
   Om sisodär 6-7 timmar ska mitt hår färgas av självaste Elin. Får väl bjuda på ett före och efter kort om 9-10 timmar.
   Borde man sova lite till kanske? Eller bara titta på hysteriskt antal "Sex and the City"?
   Vad gör du när du vaknar tio över fyra en fredagsmorgon?

/Sophie

Olé!

Idag blev det fika på Café möbel och äta mat på Olé Olé. Och allt tillsammans med den tappra skaran från klassen som hängde med. Vi blev faktiskt sju skrattande tjejer till slut, vilket var mycket mysigt. Några skulle nu trippa vidare för en öl eller två, men jag kände, liksom många andra att det var dags för hemfärd.
Thea gjorde mig sällskap mot t-centralen. En riktigt mysig tjej som man känner sig sådärhärligt avslappnad med. Oh, det är härligt med nya vänner minsann :) Faktum är att hela tjej-skaran från klassen idag hade en riktigt kul. Utlösande skrattanfall släppte alla hämningar och vips satt vi högljudda och diskuterade sex i olika former. När allt kommer omkring så slår det mig
- Jag har Stockholms trevligaste männsikor runt omkring mig!

Så då sitter man här, trött efter en lärorik och rolig dag med en mun som stinker vitlök.
Det blir tidigt till sängs ikväll och jag hoppas på en god natts sömn, inte som natten som var. Drömde alltför många konstiga drömmar. Måste leta fram min drömbok igen tror jag...

Har du också sådär oförskämt många mysiga männsikor i din närhet, men ändå saknar du något?
Pepzi, Elin, mamma, pappa, Therese, Johan, Nina, Malin, Julia, Chabo och Pontus.
Ni är inte här, Ni är i Västervik. Och i morgon kommer jag till er mina underbaringar. Jag är lycklig, lycklig, lycklig!

/Sophie

Götgatans leende ögon

Vaknade två minuter innan alarmet började dåna. Har varit samma sak i en vecka nu. Vet inte vad det är med min kropp, men det vet väl helt enkelt när det är dags att vakna.
Blev glad av solskens möte från fönstret. Spanade ut mot stan, skymtade globen mellan maskaraborsten. Jg var nyttig till frukost idag med keso och avokado på knäckebröd, yoghurt, vatten och en kopp kaffe för att väcka min hjärna ytterligare ett snäpp.

Promenaden från slussen var härlig, vädret var ljummet och Maria och jag samtalade glatt hela vägen till skolan.
Dagen gick snabbt och vips var klockan halv tre och vi fick sluta :)

Annika och jag möttes upp och startade med en fika i Gamla stan. Det var så mysigt! Vi var i ett sånt där café som ligger nere i "underjorden". Man fick en speciell känsla och broccolipajen smakade extra gott.
Efter några timmars pladder och fikande med efterrätt som bestod av varm choklad av färgen vit, så begav vi oss mot Götgatan. Vi fann en underbar skoaffär - Belle. Det fanns många fina skor, till ett bra pris dessutom. Så jag köpte mig ett par minsann! Äntligen får man väl säga. Nu saknas bara min älskade skinnjacka...nästa månad så ska den bli min...lääängtar.
Annika och jag kommer inte ses på ett bra tag nu, minst två veckor. Känns trist, men jag vet att nästa gång vi ses kommer vi att ha lika mysigt och trelvigt som vanligt. För det har man med Annika. Hon är en sån där trevlig typ som får en att garva. Hon får mig att må allmänt bra helt enkelt. Till och med så bra att jag orkade läsa igenom alla texter som ska läsas tills imorgon när jag kom hem vid halv åtta, trött och utmattad. Men jag har lärt mig, är man tillräckligt lycklig och har en stark drivkraft så klarar man det. Och det spelar ingen roll vad det är. Kom i håg det mina vänner.
image78



Nu blir det till att packa lite inför den långa resan.

Gó natt,
jag har hittat en skatt. Har du också det, älskling?
/Sophie

Natt-tänk

Ja, jag vet, jag borde sova. Men den kommande boken har tagit över mitt liv. Jag har kommit på en parallell-historia och har även en svag aning om hur bokens slut.
Jag kan inte hjälpa det, men ibland lever jag i bokens värld. Kanske kommer drömma om mina karaktärer i natt?
Det artar sig förstår ni... oh jaa! :) Nya karaktärer dyker upp, skapas försiktigt fram och växer med mig. Nya storys bildas och skrivs på papper, sen i data och allt utvecklas del efter del... Jag är i en skapelse-process, så här vill jag alltid ha det!
Nu ska jag läsa tidning och försöka komma ner i varv. Ska vara pigg och vaken om exakt sex timmar. Natti Natti*

Här får du något att läsa sötnos

Nu är man ensam i sin vrå igen. Ingen hund som viftar på svansen så fort man rör sig. Ingen älskling som pussar min mun. Bara jag. Men om tre dagar är vi tillsammans igen. Och gissa vad? - Jag längtar redan.

image76

Igår åkte vi till Annika och Niklas i Tyresö. Jag har aldrig tidigare åkt fel. Inte ens när rösten på bussen inte sa något och textremsan inte heller visade vart vi var OCH det var mörkt ute. Inte ens då åkte jag fel.
Men nu, när jag ska visa när jag ska visa Pontus och Chabo vägen, då går det åt pipsvängen. Den ända som jag gjorde rätt var att komma ihåg 19 och ett "H". Sen tog minnet slut. Därför hamnade vi på T-bana mot Hässelby.
Vi hoppade av i Abrahamsberg och satte oss på ett nytt tåg som tog oss mot rätt riktning. Jag gör aldrig mer om det felet. Nu är det dags att börja lära känna staden på ritkigt känner jag. Därför har Maria och jag bestämt att vi ska göra en utflykt i veckan till ett nytt ställe. Vi börjar efter lovet - jag längtar! Lyxigt med egen guide, eller hur ;D

Väl hemma hos Annika och Niklas var jag lycklig och lugn. Men frusen. Det hade fallit snö i Tyresö och mina tår var stelfrusna. Jag fick låna Annikas varma tofflor. Då blev mina fossingar glada minsann!
Min mage blev också glad. Värdparet hade lagat supergod middag. Kyckling med melonsallad. Jag vet, det låter konstigt, men det var HUR GOTT SOM HELST!
Sen blev det melodifestivaltittande följt av Gitarheros. HUR ROLIGT SOM HELST! :D
När vi skulle hem så hade vi tur för första gången på hela dagen med vårat resande. När det återstod två minuter tills bussen skule gå, begav vi oss ut  kylan igen. Vi sprang, vi kämpande och vi hann - precis i tid!
Vi satte oss, höll hand och klappade bubben som tittade på oss. Sen la han sig ner och sov, ända vägen till Gullmarsplan. Väl inne i tunnelbanan sov han igen. Pontus och jag var vakna, men inte mycket mer. Hade jag varit hund, hade jag sovit jag med.

image75
Jag tycker om den här krabaten väldigt mycket, så mycket att man nästan går sönder.

Idag "råkade" Pontus och jag sova till halv två. Då tog jag med Chabo på en promend och Pontus packade ihop bäddsoffan och städade. Så när jag kom in var det strålande fint på rummet. Tack älskling :)
Sen lagade jag kycklig, pommes och wok. Det blev mycket mumsigt och vi blev mycket mätta. Så pass mätta att vi var tvungna och vila efter maten. Blev mys framför tvn ett tag innan vi tog nya tag och gick en promenix till affären och handlade lite nödvändigheter. Jag köpte cola och choklad, som jag levt på sedan det inhandlades.
Än är det inte slut, så jag klarar av att hålla ögonen öppna ett tag till. Har nämligen många texter att läsa tills imorgon. Så det är väl dags att man sätter igång med det nu antar jag.

image77
Förresten så pratade jag med denna pingla ikväll i över en timma. På torsdag ska vi ses och äta frulle på stan. Och bestämma när hon ska hälsa på mig. Jag längtar som tusan. Jag har mycket att längta till, märker ni det? Det är helt uuunderbart.

Nu måste jag läsa, läsa, läsa. Och dricka lite till cola.
Puss & Gonatt!
/Sophie

Alla hjärtans 5 dagar

I förrgår kväll kom mina älsklingar hit. Det var underbart att få vakna upp med Pontus på självaste alla hjärtans dag! Vi tillbringade dagen med att sova till tolv, äta en rejäl frukost för att sedan åka till Skärholmen. Vi vandrade i timmar och jag fyndade en fin grön-svart skarf :) Inte alls det som var målet med allt tittnade i affärer, men den är fin! Jag skulle köpa ett par skor, men hittade inga alls...och inte heller dagens stadsbesök på söder gav något.
Visst, hittade jag fina skor, men inte som passar sig till den här kalla årstiden.

Idag blir det fläskfilé, pommes, bea-sås och sallad på menyn. Min alldeles egna kock står i köket just nu. Vi ska dricka vin, se en film, masseras, bada badkar och bara ha det bra. "Lets dance" och "Hjälp" ska också avnjutas, vilket jag inte ens tänkte nämna pga att det är en sådan självklarhet. Men nu gjorde jag det ;p

Igår blev det bara en halv kall pizza, så därför tänkte vi liksom väga upp det idag. Dessutom fanns det inte ens coca-cola i affären, utan vi var tvungna att köpa pepsi. Jippi. Men det åts i sängen och tittades på "Happy feet" (rekomenderar starkt) och "Supersugen". Så jag ska väl inte klaga ;D

Dags att hjälpa mannen i köket! Ciao!

Friska tankar

Jag har tagit mig luft. Det blev promenad i det fina vårvädret med musik i öronen. När jag minst anade det så kom jag på en del i boken. Yes, klappat och klart! ;D
Blev lite handlande på Coop också, så nu finns det goda grejer att bjuda på.

Snart ska Annika komma hit. Blir nog lite kaffe minsann. Hon kanske får bli mitt middagssällskap också, är ju så trist att äta själv.
Nu ringde hon, dags att möta upp ´na. Tjo!

Ge mig luft

NU är jag trött på detta. Har varit inomhus i fem dagar, jag vill ut till friska luften!
Det är värsta solskensvädret idag, så jag tänker trotsa allt vad sjukdom heter och ta mig en nypa luft. En vandringsfärd till affären får det bli. Vill ju ändå handla hem lite mums till kvällen då mitt efterlängtade besök kommer <3

Jag tänker göra klart hela min inlämningsuppgift idag och läsa en text som ska läsas till måndag.

Förövrigt så har veckan varit tämligen finfin, har läst nästan 200 sidor i onödan och sjukdom efter sjukdom tar över min kropp. Annars är allt kalasbra. Chiketikaowaw.


Hjärta och hjärna går ihop

Med endast några små justeringar kvar så är jag klar med min text som ska vara inlämnad på måndag. Jag känner mig lugn och harmonisk nu. Tack snälla hjärna för att du finns.
Har även plöjt igenom nära 100 sidor text som ska gås igenom under morgondagens skoldag, vilken jag inte riktigt vet än hur vida jag orkar ta mig till skolan. Får se hur jag mår när jag vaknar helt enkelt.

I morgon kväll kommer mina älsklingskillar hit. Vi har underbara dagar framför oss med Alla hjärtans dag på torsdag som innehåller en och annan överraskning ;) och sen stannar ni ända tills på söndag, oh vad myyys!
Det blir shopping, filmtittande och förthoppningsvis ett besök hos Annika och Niklas på lördag :D

Hur ska du tillbringa Alla hjärtans dag?


Nu ska jag borsta tänderna, titta på "Scrubs" och sen sussa sött.
Mjau /Sophie

Vilket flow

Pratade med Annika i telefonen.
Jag behövde hjälp, kom liksom inte vidare i mitt skrivande. Och vet ni vad? Det hjälpte! Jag har nu knäckt koden och har hela storyn klar. Det är bara slutet som är luddigt. Så nu blir det att sitta här och renskriva i några timmar. För att ni inte ska missförstå mig, det är bara själva scenerna och dess ordning som är klar. Inte all text alltså. Men nu är jag en god bit på väg ska ni veta gott folk!
Jag är lycklig!

"Jag sjunger för mig själv,
trots att jag vet
att sånt kan kallas ensamhet"


/Sophie

Hej tisdag!

Då blev man hemma en dag till från skolan. Piss också. Ville verkligen gå, det är synd om mig.
Förhoppningsvis ska jag fila lite på boken idag, om idé-torkan vill släppa. Har problem med kommande kapitel...kan liksom inte bestämma mig vad det ska innehålla.

Idag blev det frukost till Yoko, Jakamoko, Toto. Leendet fastnade lite på läpparna efter det. Och jag längtade tillbaka till Sälen.
Är farsinerad över hur bra det gick att bo i den lilla stugan. Kanske beror det på hur bra vi känner varandra, att vi liksom redan vet våra små finurligheter?
Har du någon gång varit på en skidresa som spårat ur?

Jag är ganska sugen på sommar nu faktiskt, trots mitt tjatande om snö. Men jag kom på vad som väntar i sommar - wakeboard. Yey! Älsklingen ska få äran att lära mig det med ;D

Nu ska jag vänta på att Malin ringer, vi ska skvallra av oss lite. Idag skulle vi sets, men jag är för många mil bort. Tyvärr. Så idag blir det till att dricka sitt kaffe själv, som vanligt nu för tiden. Trots att det är tisdag och allt.
Under min väntetid ska jag läsa texter tills i morgon, hjälp. Det är oroväckande mycket text som ska gås igenom. Håll tummarna för mig.
Chip och hej /Sophie



Saknar saknar saknar

En Sophie blir jätteglad om en Elin ringer imorgon eller på onsdag!
Miss you sweetie.

Blodsbrist?

I går mådde jag bättre. Jag var inte pigg, men kände mig ändå frisk.
Skrivandet pågick hela dagen, med undantag för en fika i köket med Maria på sisodär en timma :)
Texten som skulle skrivas i går är skriven och texterna som skulle läsas till dagens genomgång är också lästa. Helt i onödan.

När jag vaknade en minut innan alarmet skulle ringa, trodde jag allt berodde på min mardröm som väckt mig. Jag har aldrig mått såhär förr. Av bara öppna ögonen höll jag på att svimma. Allt bara svartnade och jag satte mig upp i sängen i ren panik.
Jag vandra in till toan, kissade och höll på att svimma där inne med. Ut i köket, hämtade en tallrik med yoghurt, in i sovrummet, satte mig på sängen, åt sakta. Under alla moment - höll jag på att svimma.
Det blev därför ingen skola idag :( Istället blev det säng, tv och data hela dagen. Ända gånger jag gått upp härifrån är vid toalettbesök eller vattenhämtning.
Är det någon som har en teori vad det kan tänkas vara för fel på mig?

Orkeslös tös söker klös. Jag saknar min Pontus. Önskar han vore hos mig och kunde pyssla om mig... Kanske lider jag av blodsbrist, eller ännu värre - kärleksbrist?
Jag vill ha fredag idag. Myskvällar och gå i affärer på dagarna. Älsklingen och jag vet minsann hur man fördriver tiden!

Nu ska jag våga mig upp härifrån och väggarna ska göra det de är bra på - stötta mig hela vägen till köket. Jag behöver mat.

/Sophie

Till någonslags övre makt

Jag är en jobbig idé-spruta idag. När ska det sluta poppa upp idéer när jag är inne i ett annat projekt?
Jag har inte tid med fler idéer.

Snälla Gode Gud, spara på idéerna tills efter jag skrivit klart på det jag gör nu. Ikväll är jag ledig. Då kan du gärna få överrösa mig med idéer. Men inte nu. Det är jätteroliga idéer, men jag har verkligen inte tid. Acceptera det nu, okej?

/Sophie

Välkommen lördag

En ny dag är här, vilket innebär att en ny text ska produceras.
Egentligen orkar jag inte. Kroppen värker och halsen är tjock och svullen. Den verkade vilja ha halsfluss, men problemet är att jag absolut inte vill ha det.
Så det blir till att kämpa med ingefära i thét och knapra på halstabletter, medan skrivprocessen sakta åker framåt.
Jag har tänt mitt gröna ljus och den fina lampan, medan tvn spelar fin musik på "Voice". Har upptäckt att det gör mig i bra stämning.
Jag tror jag är lite hungrig, men jag väntar tills Maria återvänder från affären. Hon skulle handla glass, halstabletter och chips till mig :) Det får bli mitt dagsintag idag helt enkelt, blandat med thé och cola såklart.
Vad ska du äta idag?

Elin, jag saknar dig med! Jag kommer hem i mitten av vecka 8 och stannar hela vecka 9. Vi måste ses!
/Sophie

Min balkong är full med skräp

Plötsligt föll allt på plats.
Nu längtar jag ännu mer till sommaren och till hösten med.
Mitt liv har tagit en nystart från och med idag. Dessutom så får jag träffa min älskling om en vecka. Och bara det är värt att glädjas åt.
2008 är ett sånt bra år, fritt från onödigt deppande och fyllt med glädje från olika håll och kanter. Att 2008 däremot är ett saknads-år, det vet jag redan. Kanske är det också ett återuppväckande år? Att man inser vilka som betyder? Att man förstår vad man vill med sitt liv? Känner du som jag, eller är jag ensam om dessa teorier och tankar?


Im sorry for the times I left you home
"Sorry, blame on me" - Akon.
Underbar låt. Har du missat den? Kata-fucking-strof!



Det har än så länge inte blivit så mycket till skrivande för min del idag, förutom det här bladdret då. Förhoppningsvis tar jag igen det, efter ett glas vin till och lite popcorn. Det är nämligen en mysig hemmakväll på sin lugna vrå som gäller idag. "Lets dance" och "Hjälp!" skriker efter min närvaro.
Vad gör du en fredagskväll i februari?

/Sophie

Jag skiter i om det regnar i sommar

Ikväll blev jag liten igen. Längtar hem. Mest av allt till Pepzi. Jag trodde aldrig att jag skulle sakna henne till den grad jag gör nu. Så fort jag ser en hund är tårar nära. Tittar jag inte bort tillräckligt snabbt, vill dom sippra fram ur ögonen.
I går på vägen hem på t-banan så hamnade jag naturligt mitt emot en tjej med två chiwawor (stavning?) och t.o.m de små liven fick det att hugga till i maggropen. De har inte mycket liknelese med min sibiran huskey tik, men de är hundar de med.
Jag vill till henne nu. Om jag kunde skulle jag sätta på en buss och åka raka vägen till Pepzi och hennes mjuka päls.
Undra om hon vet hur saknad hon är av sin matte?

Jag vill mer än någonsin ha sommar nu. Inte huvudsakligen för värmens skull. För min lilla flickas skull.
Inte en chans att jag stannar i Stockholm över sommaren. Jag ska hem. Äta pappas lyxmiddagar, ha mysiga samtal med mamma, gå långpromenader med Pepzi, bo hos Therese, sova över hos Pontus då och då, gå på visfestival, dricka goda svalkande drinkar, träffa alla vänner, skriva på boken, åka ut på sjön, sola och bada...
Något jag däremot ska försöka undvika till högsta möjliga grad är: Arbeta. Jag ska spara pengar nu istället, jag ska fan i mig ha sommarlov i sommar. Livet är ju trots allt till för att levas, inte dödas. Eller hur?

Antar att det inte blir många timmars sömn i natt. Tvättstugan väntar på mig i morgon bitt och min kropp verkar vilja vara vaken ett bra tag till. Så det blir väl till att arbeta sig lite framåt på boken då.
Go natt på er, ni som ser natten som en skönhet. Min natt är numer, allt oftare, ett odjur. Drömmarna vill ta kål på mig. Så snälla Gud, ge mig en natt utan svett, rädlsa och skräck. Amen.

/Sophie

Sommaren 2008 har allt

Hallå världen.
Idag har jag, mestadels, varit frånvarande från yttre världen. Jag har låst in mig i lägenheten och bara skrivt, skrivit och skrivit. Har dessutom kommit fram till en hel del bra grejer, så jag är nöjd med min dag.
Ringde mamma förut och pratade i en hel timma. Berättade lite av mina nya bok-idéer och hon gillade dom starkt. Speciellt den sistnämnda! Så i sommar blir det en till att producera en bok, en helt annan bok än den jag gör nu. Ska bli så spännande!
Ikväll väntar en reserch-kväll via telefon till min trogna kontakt som ska få besvara en sisodär 20 frågor. Blir ännu mera skrivande frammåt småtimmarna antar jag. Kanske blir det lite rast, med en film eller så.
Annika ska iaf titta förbi hos mig om någon timma, då blir det semla och mys. Träffade henne i går med förresten. Sprang på stan och fönstershoppade för det mesta. Vi besökte vårat "häng-donken" och käkade mat, för att återvänta några timmar senare för lite fika. Tiden fullkomligt sprang i väg och plötsligt slog klockan tio. Det blev till att bege sig hemmåt till sin lugna vrå.
Jag ska käka lite mat straxt. Tänkte göra pasta, makrill och spenat. Så fruktansvärt gott :) Har bara ätit popcorn och druckit cola idag, så magen kurrar lite...

Tack Elin, för att du ska hälsa Sessan från sin matte. Viska i hennes öra att jag förhoppningsvis kommer hem till sommaren. Står snart inte ut längre utan henne!
För övrigt så saknar jag dig med vännen. Vad kul att du gillar semlor nu förresten, äntligen! ;D

Efter maten väntar solning, om jag orkar gå ut vill säga...
Ciao!
/Sophie

Mysig, men en saknadens dag

Skoldagen var toppen. Många nya idéer kläcktes i mitt huvud, precis som gårdagen. Jag börjar bli orolig. Kan man komma på för många idéer så ens hjärna liksom strejkar?
Det ploppar upp en efter en och jag börjar misstänka att det inte finns någon stoppknapp. Men kanske är det bra? Det måste ju innebära att jag iprincip kan skriva hur många böcker som helst? :)

Jag och Evelina gick på café efter skolan och åt semla och drack kaffe. Ett måste på Fettisdagen! Hur många av er har mumsat på en idag?
Jag vet iaf att min kära vän Elin inte käkat någon. Hon avskyr nämligen det. Undra om hon smaskat på någon annan bakelse då?

Saknaden efter min hund är stor nu. Jag vill bara hem till henne nu. Klappa henne, gå långpromenader, ge henne mat... Jag vill umgås med henne! Usch, hon är alltför saknad. Jag har bestämt mig för att vara så mycket som möjligt med henne på mitt sportlov vecka 9. Då ska jag sporta med henne, genom att gå jättelåååånga promenader. Om någon av er som läser detta träffar Pepzan, krama henne från mig!

Nu blir det en dusch och sen skriva lite mera...
/Sophie

Den bäste resan

Kvart i nio i går kväll ställdes mina fötter på Cityterminalen här i Stockholm. Jag åkte sista biten från Örebro via en lila-rosa buss. Sov som en stock i två timmar och lyssnade på musik resterande av tiden.
Undrar du vad fasen jag gjorde i Örebro? Ursprungsresan var nämligen Sälen, Tandådalen.
Där har jag befunnit mig i åtta dagar och njutit av träningsvärken som krampade i vaderna och blodet som forserade i ådrorna.
För träningsvärk, det har jag haft. Och hade man inte haft det, så hade man inte åkt tillräckligt räknade vi ut med några enkla knep som jag dock inte kommer avslöja här. Kanske finns det några som vet vad jag menar?
Jag har njutit av motion, frisk luft och några svättar öl ;p Brädåkande, bastubadande, cigarillrökande, hög mysfaktor, singstar, kanongoa vänner och älsklingen. Kunde nästan inte bli bättre :)
Nu ligger det många vintrar framför mig med brädåkande. Har man provat, så vet man - Det är beroendeframkallande!
Bilder från resan kommer att läggas upp vid ett senare tillfälle. Vilket kommer bli då jag har tillgång till minneskortsläsare. Vilket är hemma hos my dear love. Vilken jag kommer att besöka på mitt lov, vecka 9. Fram tills dess får ni gå i väntans tider på dessa underbara bilder ;p
För övrigt så bodde det en ekorre på vår balkong som vi för det mesta kallade "Grill-Johan". Men i rädsla för att bli stämda för plagiat så beslutade vi oss för att han kanske inte skulle riktigt döpas till det. Eller nåt, i den stilen. Svårt att förklara. Men lyssna på Hans af Klas så förstår du vad jag menar...

En vis sak som jag bestämt mig att ta mig för är att börja träna snarast. Min kropp mår så mycket bättre, speciellt min rygg. Den har varit riktigt lycklig den här veckan och jag skulle bli lyckligast i världen om den mådde så bra resten av året.

/Sophie