Hej alla barn, jag är  trött som aldrig förr. Fast humöret är ändå på topp, det måste vara gårdagen som satt sina vackra spår i min själ. Jag är numer uppfylld av lyckan som de små liven spred till mig igår...åh, längtar. men jag skriver inte exakt vad, hur och varför ännu, pga personliga skäl. De som står mig nära kommer att få veta snart, om de inte redan vet...men ni andra främlingar ute i vida världen får suga på karamellen och vänta i någon månad eller så...
Lyckan är obeskrivbar. Kanske blir det en bra sommar trots allt?