Den mängd kaffe som jag hällt i mig idag har jag gjort mig alldeles stirrig. Det liksom pirrar på ett lustigt sätt i kroppen som man bara kan förstå när man druckit för mycket kaffe.

Tvätten tvättas, jag diskar, jag plockar, jag ska dammsuga och jag går ut med hundarna. Jag styr med så mycket som möjligt så jag ska få en god natts sömn i natt. Vilket jag också tror att jag kommer få...börjar redan känna mig mörbultad och trött. Bara jag slipper smärtan i natt så kommer det gå vägen.

Jag orkar inte svara på hur jag mår. För jag har inget bra svar. Så fråga mig inte hur jag mår eller varför jag är underlig. Jag mår lustigt, det är mitt ända svar. Jag vet att ni finns där om jag vill och behöver prata. Det räcker. Jag tycker om er oändligt mycket mina vänner och det vet ni. Tro inte att jag ignorerar er eller på något sätt ogillar er. Jag orkar bara inte helt enkelt. Jag orkar inte, min kraft har runnit ur mig.