När klockan var tio idag väcktes jag av puttningar på mitt smalben. Jag vred och vände på mig, öppnade ögonen och där satt Annika. Tvn slogs på, "Våra bästa år" skyndande förbi framför oss. Annika frågade om jag hade sovit gott, jag svarade ja. Nu kom jag på att jag ljög. Jag har inte alls sovit gott. Mardröm efter mardröm passerade. Jag flyttade igen. Samtidigt som jag skulle till något ställe för att läsa upp mina texter. Ett släp hyrdes på mitt förra jobb och jag fick reda på att han som var chef inte var det längre. Jag blev glad, men sen märktes det att hela personalstyrkan var skumma. Släpet som vi hade hyrt var trasigt, så det lossnade lite efter hand och en bil blev påbucklad av släpet. Pappa som körde svor. Jag satt jämte och var handlingsförlamad. Personalen skyllde på pappa, jag försvarade och skyllde på släpet. Sen kom den förra chefen och bad om ursäkt. Sen någongång så kom Annika och väckte mig.
Tur var väl det. Inga fler mardrömmar tack.

Frukost har ätits och jag funderar på om jag ska ta en långpromenad nu eller senare. Skriva på min text nu eller senare. Duscha nu eller senare. Alla dessa val. Ibland hatar jag sånt. Min svårighet för att överhuvudtaget välja vilken tröja jag ska ha på mig.

På eftermiddagen blir det lägenhetsvisning som står på schemat, så mycket vet jag ialla fall. Ska bli spännande, även om jag har mina grubblerier även där. Tänker dock inte ta upp dem här, men kan återkomma om vad jag tyckte om själva lägenheten sen.

Hej!