Jag hade bestämt mig för att skriva idag, att verkligen göra nytta. En dator framför mig och vips var planerna som bortblåsta. Jag är trött och vill bara fika, mysa och sova. Jag vill inte göra någonting idag, jag som ville så mycket igår. Jaja, man behöver faktiskt ta det lugnt ibland och bara drömma lite.
Jag vill vara ensam i en vrå, men jag vill se männsikor. Jag vill träffa Elin och prata och skratta. Jag är Elin-nödig, men hon svarar inte i telefonen. Så det blir väl en fika med sig själv och "Sex and the city" som tröstpris.
   Jag är hemma hos Pepzi, vi gick promenad tillsammans förut. Det regnade och det var då jag tappade skrivlusten. Jag har ingen som helst fantasi idag.
   Nu sover hon, på övervåningen dessutom. Kanske åkte hennes socialitet ner i en brunn förut? För jag vet att hon blev glad när hon fick syn på mig. Hon hade saknat mig, hon sa det med sitt ylande och viftande svans.
   Regnet förstör vår dag. Vi skulle promenera på Gränsö i flera timmar och jag skulle ha tid att fundera över kommande kapitel i boken. Istället är vi inomhus och jämrar oss över att Gud inte vill att vi ska umgås den här tisdagen i februari.
Tack så jävla mycket. Snällt Gud, verkligen.
/Sophie