Chabo och jag tog oss en sväng i mörkret förut. Stjärnorna ville bli tittade på och pinnar skulle bli kastade för att fångas. Vi sprang runt, lekte. Vi var som två vilsna barn i jakt på något nytt. Vi hade inte bara en jakt, vi upplevde något också.
   Sommarlukten kom till min näsa. Det var lättare att andas. Ingen torr och obehaglig luft. Den var ren, fri från avgaser. Den enda tillsatta ingredienden var havslukt.
   Jag njuter till fullo av naturens mirakel och klappar Chabo på huvudet och kastar en ny pinne. Och allt medan Lars Winnerbäck sjunger att han vill äta frukost på sin balkong.
   Jag kan bara meddela att det vill jag också. Jag vill sitta här utanför varja morgon och dricka mitt kaffe med dig.
   "Mina cornflakes är så torra utan dig, min vän"
   Jag vill sitta i timmar och prata om oviktigheter och livets alla val. Jag vill fundera ut sanningar och lösa hemligheterns skatt. Jag vill vara i din lägenhet, på din uteplats, i ditt liv.
   Hela sommaren och hela mitt liv.



God natt dreamers.
/Sophie