Ja, kanske borde jag göra som Annika skrev eller som Elin sa : Prata med en läkare om mina svimnings-historier. För nu är jag trött på dem, det måste jag ersänna.
   Jag tog mig ialla fall till affären, tack vare Elin och hennes bil. Köpte lite nödvändigheter och mindre nödvändiga ting. Väl hemma blev det en panpizza i magen, eftersom jag glömt bort allt vad mat heter under hela dagen. Blev dock bjuden på lunch idag av mina kära föräldrar. Vi åt på Gusto, eller vad det heter. Maten var helt okej, men sällskapet var bäst :)
  
Idag kom jag på att jag saknar Alex. Och det är inte lite heller. Jag hoppas att hon har det bra och att vi kommer ses i påsk. Wah, skulle ge vad som helst för att träffas nu. Vill prata, dricka kaffe och äta choklad. Helst i hennes gamla kök också, men det är någon annan lycklig rackare som fått ta över den lägenheten nu. 

Två avsnitt av "Sex and the City" har avnjutits tillsammans med några glas cola och choklad. Jag inbillade mig själv att jag skulle må bättre, men mitt öra spränger fortfarande. Ögonen har dock vaknat lite mer och verkar planera åtmistone några timmars vakenhet.

I morgon ska jag träffa Elin! :D Vi ska promenera, fika och ha det så där bra som bara hon och jag kan ha!

Gonatt mina vänner.
/Sophie