Idag hände det igen. Jag är nog inte helt kry, trots allt.
   Började med tröttheten, den där trötta och konstiga förlamningskänslan.
   Och innan jag visste ordet av så stod jag i duschen och det varmaste vattnet rann över min huttrande kropp. Jag gjorde försök till att värma mina skakande ben.
   Klädde mig med Pontus blåa morgonrock och drog det tjockaste täcket omkring mig. Sen låg jag där. Sov.  I över tre timmar. Och svimningskänslan kom till mig, jag vaknade, höll på att svimma liggandes och somnade igen. Jag vet inte hur många gånger det inträffade, men det hände så nu sitter jag här svidande ögon och magont utan att ha gått och handlat en endaste mjölk.
   Kylen ekar och både Pontus, jag och Chabo behöver mat. Pontus jobbar sent så han hinner inte med att handla och Chabo tycker det känns pinsamt att behöva förklara för kassörskan att hundar också kan handla.
   Så det hela ligger hos mig.
   Som tur är finns Elin. Hon ska plocka upp mig snart, vilken ängel. Jag trodde aldrig att det skulle kännas som tre mil till Hemköp, det tar max 7 minuter att gå. Därför latar vi oss och åker räser-ford till Kavntum som dessutom är så mycket roligare och billigare att handla på!
   Aj mitt öra.
/Sophie