Mina ögon vill sova mycket snart. De svider och åker igen emellanåt. Kanske borde vila lite så jag är pigg tills kvällen faller över Stockholm? 
   Idag har jag och Annika gjort nya upptäkter i Tyresö. Eller, på landet i Tyresö. Vi fann en resturang vid namn "Tonys place", en bildelsaffär med en grön-gul färg på fasaden som gjorde mig ännu mera illamående än vad jag redan var och vi fann också den mest välsorterade och välstädade mataffären vi någonsin skådat.
   Den egentliga anledning till att vi befann oss i detta "någonstans i ingenstans" var pga. att Annika skulle på arbetsintervjuv på en trädgårdsmöbelaffär. Som för övrigt höll beydligt högre klass än "Tonys place".
   Man blev verkligen förundrad över att detta lilla samhälle är en del av Stockholm. Lugn trafik, 5 personer i affären och detta kallas Stockholm. Jow, ibland är inte verkligen så som man tänkt sig.

   På tvärbanan i min ensamhet hinns många tankar tänkas. Bland annat undrar jag hur vida psykiskt instabila männsikor söker upp jämnlika. Söker de sig till varandra eller ifrån varandra? Hejar de på varandras tokigheter med grön flagg? Eller spottar de på den som redan ligger och ser heller ingenting annat? Är du en psykopat utan att veta om det? Eller vet du att du är det, men tystar dig själv i tron på att ingen annan ska märka?