Jag ser prickar, är för trött för att tänka klart och scener springer förbi med snabba steg. Jag orkar inte fokusera. Men det är det värt. Kvällen och hela dagen i går var så bra. Skoldagen byttes av en helkväll hos en klasskompis, i hennes fantastiska lägenhet på Östermalm. De bästa av de bästa ur författargänget var samlade runt köksbordet för att sippra rödvin och äta en god matbit. Kvällen gjorde att mitt hår fick en rökdoft(som duschades bort innan sovdags), En hjärna större än huvudskalet (huvudtabletter var ett måste) och en hes hals (som har fått bedövats med halstabletter hela dagen). Men, åter igen: Det var det värt. Livet är till för att levas, inte för att INTE levas.