Jag har några saker att berätta.

Jag har värk i pekfingret. Kan bero på att jag de senaste två timmar har samtalat med Annika i telefonen. När julen kommer finns hon i stan igen. Ser fram emot det mer än någon kan förstå. Vi är varandras själsfrände. Inte på det viset att vi är superlika, utan att vi lever i symbios. För tillfället frånskild sådan. Men våra liv följer alltid i samma spår. Det är mäkligt, men också mäktigt att ha en sådan vän som hon.


Jag har en längtan. Vill ha en liten valp att pyssla om och lära nya saker. Vill visa snön för första gången, vara med när en tass når vattenytan en sensommarkväll och vill mysa med en sån där liten i knäet. Jag vill vandra promenader i vattenpölar, lerig mark och kasta bollar till den lilla parveln. Jag vill lära ut sitt, stanna och fot. Jag har en stark vilja att torka små valptassar innan vi stiger in i hemmets sfär. Se runda små ögon titta i mina och vänta på klartecken att få gå till matskålen. Jag har en längtan efter att få bli någons matte igen.

/Sophie


Kommentarer
Postat av: Annika

Hej!

Vad fint skrivet! Jag känenr det samma om dig!

KRAMAR

2009-12-04 @ 17:03:45
Postat av: Sandra Ramström

Mamma valpar nu om du vill ha :) Hur söta som helst!

2009-12-06 @ 11:00:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback