I natt slog jag rekord på antal mardrömmar och vaknade vettskrämd på tok för många gånger. Jag visste knappt vem jag var och ville bara försvinna till en plats där inget ont kunde komma åt mig. Jag vet inte varför jag drömde alla dessa skeva saker som jag faktiskt gjorde. Men jag har en liten teori som möjligtvis skulle kunna stämma: Jag har för mycket att tänka på just nu.
Jag mår illa av tanken på hur mycket som jag har att pyssla med den kommande månaden. Det dubbla i detta är också att jag mår minst lika illa när jag tänker på hur lite jag kommer att ha att göra när skolan är slut.
Jag vill ha struktur igen, är trött på konstiga utsvävningar och spontaniteter. Ge mig ett jobb, en bostad och en trygg famn. Jag orkar inte virra omkring på det här sättet längre.

Som plåster på såren som natten orsakade så fick jag mig en riktigt fin morgonpromenad med Tengver och Ipzie. Lite värmande kaffe på det och några gaffelslag i huvudet senare (oroa er inte, det hela handlar om reseach) så var jag på banan igen. En scen som jag försökt skriva i flera veckor har äntligen tagit sin form. Eller jag vet åtminstone vad som ska hända och därför ska jag nu slå mig till ro för att skriva ner den också. Har även hunnit med en lunch på Stadtshotellet tillsammans med Fia och Alex. Jag ansåg mig själv värd det, eftersom dom snart ska lämna landet igen. Och denna gång åker dom båda två. Huxflux så ska man försöka överleva utan deras trygga närvaro. Önska mig lycka till med det, säger jag bara...

Längtar efter sommar, sol och bad. Långa kvällspromenader i solnedgång. Sitta på en brygga och se en ny dag ta sin början. Äta en glass med strössel. Och så lite grillfest på det.
Kan inte för hela mitt liv förstå varför vintern envisades med att komma tillbaka idag. Det är så där kallt så att man kan tro att man färdats tillbaka några månader. Fattar inte vädergudarna att det ska vara vår nu? Oj oj oj.

Nu ska jag krypa ner i sängen med mitt block och leva mig in i bokens värld med misshandel och missbruk. Det är min drog och det är ganska skönt när man tänker efter.