Hey, my name is Sophie and tomorrow morning i must wake up at 4:45 and Im still awake.
-Varför? undrar ni och kliar er i pannan.
Jo, det ska jag ta och berätta : När man är mitt uppe i ett lyckorus så kan man inte sova. Jag satt och kollade runt bland alla olika sidor om boende runt omkring Stockholm och plötsligt insåg jag det. Vi ska verkligen flytta, allt är på riktigt. Det här händer. Jag har kommit in på en skola mitt i centrala Stockholm. Jag har fått en chans. En helt underbar chans dessutom. Inte f-n kan man sova då. Lyckoruset liksom bubblar i mig. Hela magen är full med fjärilar som dansar polka. Jösses, kommer jag någonsin kunna sova igen? Glädjen gör mig så pigg! Fast kanske kan de två koppar kaffe som jag drack förut ha spelat in en liten roll. Men det är bestydelselöst nu. Allt jag känner är total lycka. Men jag är nog faktiskt inte helst ensam om denna lycka. Alla i min närhet tycks smittas av mig. Min familj och mina vänner ser på mig och ler. De glädjs med mig, trots att jag slits bort från dem i två år. Mamma studsade t.o.m. av glädje när jag berättade för henne. Hon fick tårar i ögonen, kramade om mig och utbrast
"Där ser du, det är inte bara jag som tycker du är så duktig!"
 Det kallar jag riktig kärlek. Ren, klar och äkta kärlek.

Gonatt...igen.