Nu händer det igen: det regnar och jag är glad ändå. Gladare än på längre faktiskt. Tänk vad mycket så lite kan göra.

Snart ska jag ta tag i dagen, möta upp Fia (eller hon möta upp mig) och fixa lite bestyr inför kvällen. Har lite på känn att den kan bli den bästa på länge. Visst är det härligt när jag är såhär äckligt överpostiv? ;D