Sommaren är här och jag känner mig så lyckligt lottad. Jag får stanna mig själv emellanåt och känna efter om allt som händer verkligen är sant. Jag uppskattar mitt liv, jag är tacksam för att det går så bra som det gör. Man vill inte skryta, men jag skulle känna mig dum om jag klagade. Solen lyser på mig, mina kinder är brunbrända och jag omges av människor som jag trivs med.
   För ett år sen skulle jag aldrig uppskattad tillfällen som dessa. Ett år kan tyckas vara lite, men händer det tillräckligt med händelser så slutar man att trampa vatten inom en mycket snar framtid. Ser man positivt på vardagen, så ser den postivit tillbaka på en. Jag vet, jag har varit där nere i den mörka grottan. Jag har gråtit mig själv till söms, utan att veta varför. Jag har känt ekorren gnaga sönder mig innifrån. Men det är slut nu, det var slut för länge sen. Och jag kommer aldrig tillåta mig själv eller min tillvaro rubba mitt nya sinnestillstånd. Det här är livet, så som det ska levas.

Många äventyr väntar inom de närmaste månaderna. Hänger du med i mitt tempo?