Hem, hem, hem

Nu är man här igen. En i mängden som kallas "hem". Jag var i mitt nya hem i går också och lassade av grejjor, det kommer bli så bra :) Tur att familjen ställer upp och bär saker, utan er hade det aldrig gått..tack!
Så igår var dagen på ett nytt kapitel i mitt liv. För er som inte hängde med så lämnade jag mitt hem, hittade ett nytt hem och kom hem till västervik. Nu hajjar ni va?

Nu är det hög tid att göra sig lite i ordning och skriva lite på min pjäs innan det är dags för att träffa världens bästa Elin!

Och för övrigt har gårdagen varit finfin, tämligen väldigt mysig kväll... ;)

Imorgon!

image64
Imorgon kommer jag hem, åh vad jag saknar dig min älskade älskade Pepzi...

Last night

Då sitter man här, slutarbetad efter en dag med den enda innehållet: packning.
Kartongerna är slut, så nu kan inte inte packa mer...vilket känns både skönt och jobbigt. Men det kommer fler imorgon :) Jag ska bara skura ur skåpen i köket nu och sedan torka av fönsterna invändigt lite...och sen minns inget mer som jag kan göra ikväll...känns faktiskt jävligt skönt nu när jag tänker efter.

Det är ofattbart hur snabbt ens liv kan ändras. Det kan gå så snabbt när en ändring sker. Utan att man hinner blinka så hinner en förändring ske. Planen som var noga uttänkt från början rubbas. Livet tar en vänding. Det händer oss alla hela tiden. När var du senast med om en sådan? När hade du en vändpunkt? Min vändpunkt är imorgon. Då drar jag härifrån, mot huvudstaden på heltid. Jag åker dit för att stanna åtminstone ett halvår. Sen är det sommar och då har jag förtillfället ingen plan. Ibland är det riktigt skönt att vara lite planlös. Man kan liksom vara lite mer impulsiv. Se vad som händer, ta saker för vad dom är och inte stressa upp sig i onödan. Allt ordnar sig, glöm inte det kära vänner.

Nehepp, om man skulle slänga bananskal och torka skåp?
Chipp och hej!

Varför är inte jag trollkarl?

När man blir såhär trött så kan nästan ingenting hålla mig vaken. Jag vill bara sova, sova, sova. Men jag måste fortsätta packa, packa och packa. Jippi.
Jag vill ha en trollkarl som kan trolla dit alla mina saker i kartongerna, som kan städa hela lägenheten från topp till tå och som kan flytta mina grejer...och sista men inte minst trolla mig till Västervik.
Någon som kan trolla? Kontakta mig snarast möjligt i så fall. Jag är i akut behov av en trollkarl.

Ojojoj

Det nyttiga intaget av frukost har precis åkt ner i min mage. Det behövs till en dag som denna, allt ska nämligen packas och städas idag. Jösses, vad är det jag gett mig in på? Önskar det vore någon här redan idag och hjälpte mig lite...känns så...övermycket.
Hoppas jag hinner...wa...ajja, i värsta fall får jag väl packa hela natten också. Dags att sätta i gång!
Jag kanske återkommer senare, om det finns något vättigt att säga alltså :)
Puss!

Tiiisdag

Mycket har blivit gjort idag, men inte tillräckligt ändå. Ska se till att packa lite till innan jag får min skönhetssömn. Sen blir det packa och städa hela långa dagen imorgon. Jippi. Men är jag riktigt duktig så hinner jag in till Stockholm en sväng också för lite shopping...åh, skulle vara så mysigt! Får väl se hur dagen artar sig helt enkelt.
Nu är det näst sista natten här. Jag är så jävla lycklig!

Puss och gonatt!


Man kan bara älska en

Materiella saker är så fruktansvärt oviktiga. Allt som spelar roll är kärlek. Låter säkert töntigt. Men tänk efter...
Är du hellre rik och ensam än fattig och älskad?
Jag älskar och är älskad. När man träffat rätt så vet man om det. Jag har sagt det förr och säger det igen. Man inbillar sig om och om igen att man är kär, älskar någon högt upp i det blå. Men den rikiga kärleken, den stora, den kommer bara en gång i livet. Tror man inte på det, ja, då har man inte träffat den rätta än. Då har man inte mött sin själsfrände än. För när man väl gör det och skiljs från den och sedan återförenas så uppstår det. Plötsligt förstår man. Plötsligt förstår man vad som är värt något, vad som verkligen betyder något och plösligt förstår man vad som är menat att hända. När vi möttes igen förstod jag. Jag älskade dig från första kyssen, har älskat dig hela vägen fram tills nu och kommer älska dig hela livet. Jag vet det, jag bara vet det.


Dags att lämna romantik-träsket och försätta med min skrivuppgift till skolan, som inte är lika kärleksfull. Men förhoppningsvis bra ändå. Och förhoppningsvis klar så jag kan packa ner mitt kök.
Puss och hej!

Stressotrötto

Dagen började segt, men ändå snabbt. Fick stressa som en idiot (ovanligt va?) och sprang till tåget, hann precis med och väl på tåget somnade jag (ovanligt, igen) och fick springa förbi donken på vägen. Hade naturligtvis glömt att äta frukost, jättesmart. Så jag köpte med mig en frukostmacka och en kaffe. Det kittlade dödsskönt i kistan vill jag lova :p
Skoldagen gick snabbt och vi fick sluta vid lunch. Jag var lycklig över att det blev en kort och rolig dag. Marita och jag gick och käkade lite lunch, skaldjurssallad. Smakade smaskens!
Nu sitter jag här och laddar inför skrivuppgiften som ska vara gjord tills imorgon. Dricker cola och äter choklad...mmm... haha, mycket ätande idag känner jag. Men har man jobbat på mässa i 10 dagar behöver man äta upp sig lite :)
Hoppas jag hinner packa ikväll också, håll tummarna för mig!
Tjosan!


Sophie anropar...

Hej omvärden!
Nu sitter man här på ett hotell som kan dra dit pepparn växer. Men man överlever väl trots allt. Jag har min älskade Julia här som piggar upp mig, Tack gumman!!

Imorgon gäller det, sista arbetsdagen och sedan är det bara skola som gäller igen. Ska bli så skönt!

Tiden springer iväg, men ändå känns det som den går så långsamt. Är det inte fredag snart?

Kväll-morgon

Jag blev väldigt glad över de fina kommentarer jag fick igår, fortsätt så mina läsare! Mera, mera, mera :)
Tack!

Min kväll igår blev faktiskt bättre än förutspått. Jag drack coca-cola för att piggna till och sedan hjälpte både Elin, Malin och Julia mig på traven. Tänk vad värmande ord från vänner kan göra. När jag pratade med Malin satte jag igång och packa kartonger. Jag blev förvånad över mig själv när jag efter att ha packat en kartong. Jag hade liksom inte riktigt lagt märke till det innan.

Pratade självklart med hjärtat igår också. Du är så underbar. Du är så älskad. Vi ses snart, ganska snart iaf :)



Nu är frukosten uppäten och jag är vaken, så det är ju bra tecken inför dagen. Lär behöva så mycket energi som möjligt... Om en timma sitter jag påväg mot jobbet. Sedan är det lååång dag som väntar. Men jag har på känn att jag och Julia kommer fördriva den ganska så bra med prat och skratt!

Måste packa ner de sista grejerna nu och göra någorlunda fint tills jag åker. Det värsta som finns är att komma hem till ett ostädat hem, eller vad säger ni?

Ha det bra allesammans!
/Sophie

Längtan

Vad gör man om man bara känner att man vill åka hem till sin mamma?
Om man vill bli liten igen?
Jag orkar ingenting just nu. Inte packa, inte plugga, inte jobba. Jag vill bara sova och få min mat serverad.
Kan jag inte få det? Kan inte någon ge mig en tidsmaskin? Om inte det går så kan jag väl åtminstone få sitta kvar här vid datorn i en vecka och titta på film, läsa lite böcker och vila upp mig?
Det är ju liksom inte mer än rättvist, eller hur?

Fortfarande...

Lika svårt att komma ur sängen idag som igår. Jag måste skräpa mig! Ikväll blir det sömn så fort desperate housewifes slutar. Måste få sömn. Idag missade jag dock inte tåget, utan kom precis när dörrarna skulle stängas. Bra Sophie, framsteg.
Påvägen hem idag gick jag till affären och införskaffade mig frukost och middag till idag. Orkade faktiskt inte laga något idag...pga denna trötthet. Så det blev en panpizza. Jättebra. Men jag valde fullkorn. Så sådär fruktansvärt onyttig kan jag väl ändå inte påstå att jag känner mig. Måste ändå hålla lite på godsakerna och sånt. Blev så glad i går när jag kom i ett par jeans som jag inte kunnat ha på 2-3 år :D Det är så man märker att det skett en förändring i kroppen utan att man ens har lagt märke till det innan. Utan att man ens försökt. Då blir man glad, iaf jag :)
Nu ska jag sitta här och nerda ett tag, sen blir det packa några kartonger. Men jag känner mig inte lika pigg på det som jag var igår, jag som skrev att jag skulle packa massor idag. Jag tar tillbaka det. Tröttheten bestämmer...
Chip och hej!

Slutkörd

Jag har varit en duktig människa idag. Tre katonger är packade och imorgon ska det bli fler. Just nu syns det inte alls att jag packat ner något, så paniken börjar växa inom mig. Tänk om kartongerna inte räcker?!
Imorgon ska jag packa så mycket jag bara orkar med start från klockan sex till nio. Borde väl hinna lite på den tiden om jag inte slösar massa tid till att slappa som idag. Men är man trött så är man. Mässan har kört slut på mig. Jag behöver vila. Längtar så tills flytten är över och jag är på plats i mitt nya hem...

Jag behöver en kram. NU. Men får ingen, så jag ska titta på "Sex and the city" istället.
Gonatt!

Inga fler nej

Hoppas inte. Jag vill inte ha ett till nej-svar. Inte ett till nej-sms. Inga fler nej.
Jag vill ha ja.
Varför är det bara jag som håller kvar på idén?
Skicka inget nej-sms snälla. Ring istället och säg sanningen. Sanningen är så mycket bättre än massa konstiga ursäkter. Jag pallar inte det. Jag trodde vi skulle ha kul. Jag trodde på det här. Jag trodde inte någon skulle dra sig ur. Jag som längtat så. Allt gick i kras på en minut.


Att älska

När jag får vara den jag är och blir omtyckt för vad jag är så är jag lycklig. Jag tror alla känner så. Just nu är jag jäkligt lycklig, men ändå kolosalt olycklig. Jag har en djup saknad i mitt hjärta, främst efter den person som jag älskar. Ja, jag älskar honom så djupt, så innerligt att jag inte kan hålla det för mig själv längre.
Jag har en teori om att man bara kan älska en männsika så mycket. När det gäller kärleken alltså. Man kanske tror ett flertal gånger under livet att man funnit den rätta. Man tror det gång på gång, men man vet alltid sanningen. Man vet att det bara finns en rätta. Det finns bara en stor kärlek. När man har funnit den så ska man vara oerhört rädd om den. Man ska vårda den väl. Ta hand om den som en skör tråd. Man kan klippa tråden, men den går aldrig av helt. Man knyter ihop tråden igen och kärleken växer så den blir ännu starkare än innan.
Just nu håller jag på att knyta tråden. Jag lagar den med kalssons klister så den ska hålla hela livet ut.
Jag älskar dig.

/Sophie

Julmässa utan snö





Vaknade stående i panik. Högt ljud. Rädsla. Skulle jag dö? Jag sprang. Fick t.o.m med mig halsduken och plånboken. Jag var ute på en minut. Jag var rädd. Men jag överlevde.


Mässan är i spänningens tecken i år. Mycket trevligt folk och många roliga samtal. Det som är roligast är att jag och Julia fått umgås så mycket. Vi har pratat så mycket att jag lärt mig lite tyska. Åh, jag älskar tyska. Nu jäklar ska jag lära mig det språket! Innan tyckte jag det var ett hårt och grovt språk. Men min uppfattning är totalt ändrad efter dessa dagar. Jag tycker så mycket om min älskade Julia. Hon är en sådan kärleksfull männsika. En sådan fantastisk vän... jag undrar om hon verkligen förstår hur mycket jag gillar henne? På torsdag ska vi få träffas igen och leva mässlivet vidare i fyra dagar. Sedan är det tillbaka till verkligheten på allvar igen.

Jag måste blivit översocial. Det är inte det minsta dugg kul att sitta själv. Jag brukar alltid tycka att det är skönt att få lite tystnad och ensamhet när man umgåts intensivt med mycket folk under en längre period. Men jag misstänker att jag blivit beroende av närheten. Det är så tomt här. Så tyst. För tyst. Jag måste ha musik på för att inte känna mig alltför övergiven. Jag vill ha folk omkring mig. Vill ha ljud. Vill ha kramar. Vill inte känna mig så här ensam. Varför bor jag här? Helst jävla ensam? Inte ens min hund finns här för att trösta mig, jag saknar henne så fruktansvärt mycket... Vill ha henne hos mig nu. Min älskade, älskade Pepzi.

Nu ringer telefonen. Någon vill något. Någon är någon speciell. Någon är någon man saknar.


Goodnight.

Poesi och midsommarkrans

Min dag har varit så mysig och bra, t.o.m bättre än väntat!
Jag vaknade iofs inte förrens klockan var elva, fick då lite smått panik. Skule ju tvättat vid sju och städat i ordning lägenheten. Men det fick vänta helt enkelt. Jag svirade om och åt lite frukost. Sedan var det bara till att trippa i väg till mitt "kära" tåg.
Maria mötte upp mig när jag väl var framme vid Midsommarkransen. Vilket är mitt nya hem och jag kommer trivas kanon, det är jag säker på! Åh, vill flytta nu nu nu! Fast det är klart, jag kan nog vänta...är ju bara tre ynkliga veckor kvar nu. Shooohoo! :D

Vår poesikväll på skolan flöt på bra och det var så trevligt att vi vill ha en ny sådan afton i vår! Det var så mysig stämning med rödvin, glada männsikor och vackra dikter. En näst intill perfekt kväll! Fler folk än väntat dök upp och granskade oss, vilket var mycket uppskattat.
Det ända som körde ihop sig var dom dumma tågen som skulle ta mig tillbaka till min lägenhet. Självklart missade jag tåget från Centralen, kom 2 minuter försent.  Bläk. Jag blev lite smått irriterad om man säger så, men jag tröstade mig med en magnum mandel och en cola. Sen blev det till att gå tillbaka till pressbyrån en gång till, köpte mig en tidning med. Så hela tåg resan "hem" blev mycket trevlig. Jag blev glatt överraskad när jag började läsa boken som följde med tidningen. Den utspelar sig nämligen i Midsommarkransen. Fy sinnes vilket sammanträffande!

Två sötnosar kom och mötte mig vid stationen och lyckan var gjord! :D

Förresten, min lilla Liza har blivit mamma igen. Vill så gärna se hennes ungar...blir nog en hemresa innan jul trots allt :p

Nu är det bedtime. Jag ska drömma så väl om att snön försvinner så att den faktiskt är borta till morgondagen.
Puss!

Räddning

Du och jag och lussebullar
Du och jag på bio
Du och jag och lilla gubben
Du och jag på fik
Du och jag och mys
Du och jag i helgen

Min helg är räddad, jag är räddad. Tack för att du är du <3

Helgen höll på att sluta i ensamhetens tecken, eftersom Alex inte kunde komma... Jag tyckte det var både bra och dåligt, med tanke på att jag måste packa och rensa garderober osv. Men sen pratade jag med dig, du ville komma och du ska komma. Du ska hjälpa mig packa, sa du. Du ska ta med en annan kaffebryggare, sa du. Du ska ta med flyttkartonger och soppsäckar, sa du. Och jag älskar när du säger sånt, för jag vet att du håller vad du menar. Dina ord är guld. Du är guld. Vår helg kommer bli så mysig tillsammans, I feel it! Vi lyckas alltid skapa mysig stämning, du och jag. För vi känner varandra, vi känner varandra så som ingen annan känner oss. Ingen annan känner mig så väl som du. Ingen.

Nu ska jag sova, en tidig, lång , men spännande dag väntar på mig!
Gonatt / Sophie

Candle in my life

Med tända ljus och musik sitter jag här och myser. Med en kopp kaffe och lite choklad skulle stämningen vara fulländad. Men bryggaren är fortfarande tresig och jag orkar verkligen inte koka vatten och styra med det. Jag behöver väl knappast nämna att det känns som 100 mil til affären när chokladen gömmer sig?
Det får bli lite glass sen iaf. Det finns faktiskt i min frys och den skriker att den vill bli uppäten ikväll. Jag vill frossa. Jag vill mysa. Jag orkar inte göra något mer vettigt idag känner jag. Det lämnar jag till morgondagen.
Det är så mysigt attigga här i soffan och skriva, titta lite tv emellanåt och lyssna på New Found Glory, Blink, Plain White Ts och all annan underbar musik. Musik gör mig så lycklig. Och mycket annat med just nu. Bla. den efterlängtade skidresan...får lyckofjärilar i magen av bara tanken på snö, snowboard, de bästa vännerna och fest. Kommer bli den bästa resan ever!

Nu vill glassen tas ur frysen.
Puss!


I min lägenhet händer det

Dagen flyter på och tvätten är tvättad, disken är diskad och jag dricker oboy. Rökelser brinner och radion bladdrar om dåliga raggningsrepliker. Det är p3 och jag kan inte låta bli att lyssna och flina. Åh, vad kul det är att lyssna på pinsamheter. Tycker inte du det? :)


Drömmar hit, drömmar dit


En gång fanns drömmarna där, en gång trodde jag på dem
En gång försvann drömmarna, som om de aldrig funnits
En gång kom drömmarna tillbaka, stanna kvar hos mig nu mina drömmar




God morgon Sverige kanske man borde säga :)
Jag vaknade för en timma nu och det första jag gjorde var att sortera tvätt och springa ner med det i tvättstugan. Jag lyckades fortfarande inte få igång den maskinen som har varit strulig de senaste månaderna. Så jag ägnade ingen längre stund åt att vara arg på den. Hade ju redan innan ställt in mig på att den skulle strejka. Strax är det dags att gå ner och slänga in en ny tvätt och sen är det diskning som står på schemat. Jippi.

Det var så fruktansvärt skönt att ta en lång frukost idag. Inte stressa, bara äta i lugn och ro. Keso, avokado, bröd, yoghurt, juice och kaffe. Så gott!

Jag drömde inga mardrömmar i natt. Det har jag gjort de senaste månaderna, vaknat svettig och yr. Vaknat gråtandes och vilja bli tröstad. I natt sov jag så gott att jag skulle vilja sova hela dagen. Tänk vad lite kärlek, omtanke och ömhet kan göra.


Idag ska jag lyssna på Winnerbäck hela dagen och fortsätta drömma. Drömma om oss.

/Sophie

Allt är äkta

Mina händer skakar, mina knän med, hela jag skakar. Nyss låg jag i badet, men orkade inte stanna så länge. Jag fann ingen ro till det idag, det var så ensamt. Det är så mycket mysigare att bada när man är två. Badkaret invigdes i går och det var mysigt. Tänkte ju då försöka mig på en repris av något konstigt slag. Men det blev liksom inte samma sak. Tankarna studsade i skallen och alla ljus och rökelser försökte lugna ner mig. Men icke då. Winnerbäck sjöng samma sånger som igår, men de var inte lika vackra, inte lika intensiva idag. Jag klev upp, stängde av musiken, stängde av tvn med. Jag orkar inte med ljud. Jag vill ha tystnad. Vet inte varför. Kanske har det varit för mycket ljud på sistone. Ja, kanske.
Nu sitter jag här, fortfarande med ljus och rökelser som försöker lugna mitt sinne. Men jag skakar ändå.
Jag känner mig rastlös, skulle kunna springa en mil eller två. Samtidigt så känner jag mig helt slut, jag orkar knappt röra ett finger.
Jag har hela köket fullt med disk, hela vardagsrummet fullt med banankartonger och hela badrummet fullt med tvätt. Har jag för mycket att göra? Är det därför jag varken vet ut eller in? Har jag för många tankar, för många funderingar, för många önskningar för att mitt hjärnkontor ska fungera som det ska?



Idag har jag iaf träffat Annika, Oh, min Annika <3 Vi hade det så trevligt och nu kommer vi inte ses på jättelänge. Förmodligen inte på en hel månad. Hjälp, det är för länge... :´(
Vi var först på vårat stamkunds Mcdonalds och sedan på vårat stamkunds Café. Så mysigt så... Oj, vad vi pratade...eller jag kan känna att jag pratade mest. Haha, men det var mycket hon hade missat min kära vän. Man måste ju hålla henne uppdaterad vettni! Är så glad att hon står ut med en sån pratkvarn som mig :)



Jag fick kaffe, trots att min kaffebryggare inte fungerar som den ska
Jag fick kaffe, han kokade vatten på spisen och hällde på kaffebönorna i bryggaren
Jag fick kaffe, trots att min kaffebryggare inte fungerar som den ska
Det kallar jag äkta kärlek


Livet är gott, men ont

Ja... livet är bra trots värk i arm, rygg, hals och mage. Har man bara rätt sällskap så är allt bra :) Har två underbara personer hos mig sedan i går kväll och idag har vi fixat flyttkartonger och jag har fått både kaffe och mat serverat. Vad har jag gjort för att förtjäna detta lyckorus?

Dikter sprudlar ut ur mig och på fredag är det dags för poesikväll på skolan. Då ska kära Alex komma och lyssna och umgås med mig över helgen. Yey!

Undra om det blir ett bad ikväll eller om man ska skippa det igen? Kanske bara blir lite mer mys i soffan och sen sussa sött?
Nej, förresten...först måste jag bjuda på ett knäcke med keso och avokado!

Tjosan!

Packåsna!

Då är man tillbaka till sitt parallella liv här i Stockholm. Skrivandet är i gång igen och man lever för sin penna och sitt papper. Ingen hund som kommer och hälsar när man kommer hem, bara ett ton reklam.
Denna dag har varit fruktansvärt lång, men ändå kort. Lämnade hemstaden vid sju i morse och var framme i huvudstaden vid elva. Sen var det bara att börja konka på alla tusen grejer jag tydligen lyckats släpa med mig. Är väldigt glad att jag överhuvudtaget kunde ta mig fram med all packning, det var på håret. Usch, det känns lite i ryggen vill jag lova. Funderar faktiskt på att inviga badkaret idag. Blir väl förmodligen både första och sista doppet, för snart drar jag! Wiiie!

Nehepp, om man skulle ringa sin kära mamma och prata en stund?
Jow, så får det bli. Men sen måste jag packa upp mina grejjor och strukturera upp det lite här. Borde handla frulle också. Men det är just det...borde. Vet i tusiken om man ska orka pallra sig dit..? Waa, kan inte någon ge mig en färdmaskin?

/Sophie


Feberus

Jag har många känslor och tankar just nu. Så många att jag inte ens vågar mig på att börja att beskriva dem.

Igår låg jag däckad i sängen precis hela dagen. Ifrån när jag kom hem vid halv ett tills åtta på kvällen. Då tog jag två panodil och tittade på idol, sen blev det att sova mera. Vaknade till liv idag vid halv två och konstigt nog har jag varit vaken ända sen dess :)
Varför sover männsikan så mycket? undrar ni.
Jo, männsikan har feber och är sjuk. Då får man faktiskt sova.
Igår gjorde det heller inte så mycket att jag var sjuk, men idag därimot...Fasen, det är ju halloween-firande överallt. Men jag ska till doktorn om en stund och har jag riktigt tur så kanske jag trots allt är pigg nog att bara trippa ut och se lite folk, höra lite folk och vara med lite folk. Jag tror minsann doktorn ger mig pencilin, både bra och dåligt. Mest bra, för då går det förhoppningsvis över fort.

Mitt lov har annars varit finfint. Umgåts med nära och kära, planerat lite smått inför en skidresa och haft allmänt trevligt...
Dessutom så har jag bla. blivit bjuden på mcdonalds, chinamat och vin.  Inte under samma dag dock, då hade jag nog spruckit. Det skulle gjort alldeles för ont. Så därför måste man dela upp saker och ting. Dela upp sina känslor och inte ta allt så seriöst. Jag tror inte jag är så seriös. Jag är bara lite febrig.

Chipp och hej!